inga vänner kvar

jag har inga vänner kvar
och jag förstår dem, jag förstår att ingen stannar
jag vill inte heller stanna
 
hur kan man hata sig själv så mycket att man skär upp sin egen hud?
hur kan livet vara så tungt att en tågräls känns som en trygg famn?
 
Mörkret växer i mig och jag är mörkrädd
jag är så rädd för mörkret och monster under sängen
men jag tittar och de finns inte där
det finns inga monster under min säng
 
mörkret är i mig och där lurar monstren
 
Snälla se mig i ögonen
men du undviker min blick
för min blick är
ångest
mörker
monster
 
snälla rädda mig från allt
men du undviker mig
för jag är
ångest
mörker
monster
 
snälla bär mig genom livet
men du bär mig inte
du lämnar mig
du lämnar mig med
ångest
mörker
monster
 
och jag förstår dig
jag vill inte heller bära mig
jag vill inte heller vara kvar
jag vill inte heller stanna
 
men hur lämnar man sig själv utan att lämna allt
hur dödar man sina monster utan att döda sig själv
 
hur slutar man skära upp sin hud
hur blir rälsen en räls
och famnen en famn
 
jag har inga vänner kvar
jag har ingen kvar
 
så säg mig, varför ska jag stanna kvar?
men du säger inget
för du är inte kvar
 
det gör ont
 
att slåss mot monster
att slåss mot sig själv
det gör ont
 
jag har inga vänner kvar
och jag förstår dem
jag vill inte heller stanna
 
det är dags att ge sig av
lämna ångest mörker monster
jag är min egen vän
som inte stannar kvar
för jag har inga vänner kvar

Kommentarer

Lämna gärna en kommentar, då blir jag glad:

Vem är du?:
Klicka i om du vill bli ihågkommen

Här kan du skriva din e-postadress: (bara jag som ser)

Din blogg:

Dina ord:

Trackback
RSS 2.0