du smakar körsbär

kungsträdgården nu är så vacker att jag nästan brister som knopparna på träden och alla jag möter tycks vara nykära eller så är det bara jag som är nykär i denna stad. 
älskar dessa små rosa blommor så intensivt att skiljetecken känns överflödigt för allt jag känner just nu är ord ord ord utan regler utan uppehåll
i mig en explosion som sprakar starkare än vårens alla färger

Stockholm

Igår tog jag tåget från Umeå och åkte genom ett regnigt Sverige för att tillslut hamna här, i huvudstaden. Jag har praktik i två veckor och när jag strosade bland de spirande körsbärsträden i Kungsträdgården idag konstaterade jag att jag är i Stockholm alldeles rätt dagar. Detta kommer bli en fin andra hälft av April, det känner jag redan.

en långhelg hemma

För en, två, tre? veckor sedan var det påsk (tiden går så fort, jag hinner inte med) och jag var hemma hos min familj i fem dagar. Kärleksruset i min kropp alltså <333
Hade inte träffat dem sedan i julas och jag kramade min lillasyster minst fem gånger om dagen (då ska tilläggas att jag i vanliga fall är en person som avskyr att kramas).
 
Dagarna innehöll förutom kramar promenader vid havet, extrema (dvs perfekta) mängder godis, sällskapsspel, påskmat (all mat som innebär ta-så-mycket-du-vill-och-mest-av-det-du-tycker-är-godast är min bästa mat), filmtittande och framförallt: VALPGOS.
Vår hund Hilma har fått fyra valpar och jag började söthetsgråta när de attackerade mig när jag kom in genom dörren. Så allt jag just skrev var ca 5% av min påsk, resterande 95% låg jag i soffan med en (eller fyra) valpar i knät).
 
SER NI HUR SÖT???
 
Lyckades även göra en tårta pga ~fun fact~ baka är det mest lugnande jag vet. Om jag får ångest är det som hjälper mest att baka ett bröd. Det hör inte till ovanlighetens skull att jag står i köket 02.30 och knådar en deg.
 
Detta är Java och henne ska vi spara :') :') :')
 
Förutom valpar och bakande är nog havet det bästa balsamet för min själ, kan sakna att bo bredvid det så mycket att det gör ont i hela kroppen.
 
SER NI DEN LILLA SVANSEN? <333
 
Denna tur hem var det bästa som hänt på länge och min dator svämmar nu över av valpbilder och jag älskar inte att vara tillbaka i Umeå.

ingenting

Med nervösa klunkar häller du i dig det sträva rödvinet. Varje gång hon säger något skrattar du högt så att dina rödvinsfläckiga tänder syns. Du fyller ditt glas som blivit tomt och någon säger byt musik. Hon tittar rakt på dig. "Du har bra musiksmak, vad tycker du vi ska lyssna på?" Du vet inte om det är rödvinet eller det faktum att alla ögon är riktade mot dig, men dina kinder blir blossande rosa. Du tar en klunk till av vinet för att hinna tänka. Sedan mumlar du Beatrice Elis namn och de flesta tittar på dig som om du vore en utomjording, och snart snackas det om Avicii istället. Men hon ler. Hon ler mot dig.
Efter en halv runda jag har aldrig, två trasiga vinglas och tre nyanlända gäng sätter hon sig bredvid dig. Nonchalant och antagligen för att det är den enda lediga platsen runt bordet, men hon sätter sig bredvid dig och hennes hår luktar kokos när hon lägger det över axeln. Topparna är kluvna, men du är säker. Fem centimeter från dig sitter hon som håller dig vaken om nätterna. Fem centimeter från dig sitter hon som läser Murakami på spårvagnen, blåser bubblor när hon tuggar tuggumi och alltid har hål på sina strumpbyxor när kvällen är över. Fem centimeter från dig sitter hon du är kär i. Du är säker.
Jag har aldrig däckat av alkohol, klunk.
Jag har aldrig varit kär, klunk.
Jag har aldrig velat ha sex med någon i det här rummet, klunk.
Jag har aldrig skadat mig själv, klunk.
Jag har aldrig, klunk, jag har aldrig, klunk, jag har aldrig, klunk, klunk, klunk.
Fem centimeter från dig sitter hon du är kär i och hånglar med killen som tror han är alternativ för att han hatar McDonalds och har gitarrfodral istället för väska.
Klunk, klunk, klunk.
Fem centimeter blir tio, femton, en meter, fem, för du måste därifrån. Du måste bort från öldrickande snubbar och hånglande hipsters. Du måste bort från hon som inte är kär i dig, som aldrig kommer bli kär i dig.
På spårvagnen läser ingen Murakami, men en svettig man lägger handen på ditt lår. Du slår bort den och gråter. Fem centimeter från dig har någon spytt och du försöker minnas doften av kokos men här luktar allt urin.
Du hoppar av vagnen och önskar det vore en bro. Du går hemåt och det börjar regna. Klyschiga droppar landar på din klyschiga tonårskind. Och ditt klyschiga hjärta är i tusen bitar. Väl hemma lägger du dig på golvet, för din säng är för ensam inatt. I en säng en halvtimme bort suger hon gitarrkillens hårda kuk och kysser hans smala läppar. Lämnar läppstiftsfläckar överallt, men inte på dig. Hon somnar på hans bröstkorg och drömmer om vilda kattdjur. När du blundar ser du deras nakna kroppar sammanflätade, och du somnar inte alls. Fem centimeter ifrån dig finns ingenting, du orkar ingenting, du är ingenting.

Fina saker just nu

hej och hallå, det var en mindre evighet sedan jag skrev här. Kikar in med jämna mellanrum, för att skriva/sudda/skriva/sudda/skriva tills jag i frustration drämmer igen dataskärmen.
Mycket pågår i livet och det är inte alltid det lättaste att hålla huvudet över ytan. Men att låta fina saker glömmas bort ger mig ångest, så här är fina saker som hänt/händer/kommer att hända:
 
- Att ha 8-timmarsbrunch en gång i månaden med mina fyra bästa tjejer är den bästa traditionen jag varit en del av.
- "Alla pocketböcker 10 kr" på myrorna.
- Jag kan leva.
- Fyller glasburkar med eget jordnötssmör, mandelsmör, egen nutella etc. Matberedare är bäst.
- Frukost till mellofinalen efter 12 timmar bojkott av allt som kan innebära spoilers (som jag var den enda som lyckades med men det gjorde inget för att äta mûsli i pyjamas med mina favoriter framför halvdålig show var världens bästa söndagssyssla ändå).
- Att lösa korsord.
- Min familjs mops har fått valpar och jag har de senaste veckorna skypat med min lillasyster + valpar varje dag. De växer och är bland det sötaste jag sett.
- Bokrean.
- Om fem dagar sitter jag på tåget hem till familjen. Har inte träffat dem sen jul och just nu spricker jag nästan av längtan. Behöver valpgos, havsluft, tårtbak och FIFA-spelande med min lillasyster.
- Breakups bland mina bästisar vilket förutom hjärtekross, bostadskö och annat jobbigt innebär SÅ. MYCKET. GIRLPOWER. Jösses, tillsammans är vi verkligen så j*vla starka.

frost

du ler bredare än någon annan
men spyr ut skollunchen bakom gympasalen
kvävs av ångest som du desperat försöker skära bort, släppa fri via blodet genom armarna.
lägger pengar på smink du gråter bort på skoltoaletten
kysser hungriga läppar på svettiga dansgolv för att glömma det faktum att du ligger sömnlös i din ensamma säng varje natt.
dricker avslagen öl för att känna ruset,
men du känner ingenting.
och ingen känner dig.
 
du ler bredare än någon annan
 
och i din väska ligger brevet ingen ska läsa,
brevet där du säger förlåt till ingen,
brevet som är ditt adjö
adjö till ingen
för ingen känner dig som ingenting känner
när någon frågar
kommer de svara
hon verkade glad
hon log bredare än någon annan.

28 oktober

Hösten är här med mörka dagar, långa nätter och elaka minusgrader. Då kan det vara skönt med saker att fylla sina dagar med, så här kommer en lista på sådant du kan göra för att lysa upp höstmånaderna:
- baka bröd.
- ät brödet med kantareller på.
- lös korsord.
- börja följa en ny TV-serie.
- tänd ljus som luktar kanel, vanilj, lakrits eller någon annan favoritdoft.
- sticka en flera meter lång halsduk.
- vira in dig i halsduken.
- läs noveller om ditt liv är för stressigt för långa romaner.
- baka bullar.
- ha spelkvällar.
- lyssna på Klassisk morgon i P2.
- tjuvstarta med julmusik.
- ät soppa till middag.
- drick rödvin på en favoritbar med favoritpersoner.
- gå på promenader och räkna fluffiga hundar du möter.
- lyssna på dina spotifylistor från 2011.
- ha temafester.
- ta sovmorgon.
- ät lördagsgodis till frukost på söndagen.
- måla läpparna i olika färger varje dag.
- titta på Madicken på Öppet arkiv.
- hångla med någon du tycker om.
- kom ihåg att andas.
 
Hoppas kylan och mörkret inte tär för mycket på er.

minusgrader

 
har äntligen fått ordning på mina bilder som har varit ett totalt kaos i ett par månader, och hittade alla bilder från i somras = extrem saknad samt ångest över att det just nu är minusgrader här i umeå.

om jag ska vara kvar

de frågar mig hur det är, och innan jag hinner svara börjar jag gråta

 

inlåst på toaletten

 

letar vassa föremål för jag trivs inte i mitt skinn

 

stoppar fingrarna i halsen för jag vill tömmas på allt som är jag

 

tvättar händerna tills tvålen tar slut för jag vill bli ren jag vill bli ren jag vill bli ren

 

dunkar huvudet i väggen för att känna något

 

slår sönder spegeln för att förstöra något
men jag vill förstöra mig själv
jag vill förstöra mig själv för jag hatar mig

 

skriker för att inte tappa verkligheten
skriker för att stanna kvar
skriker för att känna att jag är på riktigt
skriker tills någon bryter upp dörren
och då ligger jag på golvet

 

blod
glassplitter
tårar
kakel
och jag

 

en hög av trasiga saker
en hög av sådant ingen vill ha

 

jag möter någons blick innan allt försvinner
och i blicken ser jag
jag ser vad personen tänker
kan vi inte lämna henne
hon är trasig
hon är en sådan ingen vill ha

 

och jag vet, det är klart jag vet

 

jag är trasig
en sådan ingen vill ha

 

och jag tänker att jag måste bli hel
jag måste bli hel
om jag ska vara kvar

 

om jag ska vara kvar

 

  om
      jag
        ska
  vara
         kvar


midnatt

du
sa
att
du
älskar
mitt
skratt
men
nuförtiden
gråter
jag
bara

-

Nyheterna på teven visar världens alla problem. Svält, krig och mord. En ekonomisk kris och regn i norr. Zlatan är skadad och min gamla grundskola måste läggas ner. Men det finns så mycket de inte nämner. Där någonstans mellan svält och zlatan finns ensamhet, krossade hjärtan och självhat. De är världsproblemen ingen nämner och det finns ingen hjälp att få. Vi är problemen de väljer att inte visa.

saltvatten och saltlakrits

I onsdags hämtade jag Mikaela på Landvetter för fem dagar på västkusten. Cykeltur på Hamburgö, färska räkor från fiskaffären (ok ej för mig pga vegan), båttur till Gluppö, promenad genom Fjällbacka, 50 koppar kaffe, 10 omgångar familjespel, 3 pajbak, 1 dag i Göteborg. Jag har fått vara turist på hemmaplan vilket är fint då jag lätt glömmer hur fint det är där jag bor. Extra fint är det när det görs tillsammans med en så bra vän som Mikaela. Och plötsligt känns det mindre jobbigt att åka tillbaka till Umeå i höst eftersom jag vet att jag kommer få spendera varje dag med henne och alla andra fina människor i min klass.

12.55

Inte ens när någon skriker att jag jag måste. hålla. käften. innan. de. slår. till. mig. slutar jag prata. Slå till mig då, tänker jag. Slå mig så att jag känner något. 
Jag pratar om tidszoner, rödvin och vita rhododendron, men ingen slår mig. Jag frågar frågor men väntar inte på svar. Jag frågar varför bussarna har de nummer de har, hur många barn Fredrik Reinfeldt har, om man kan simma till Danmark. Sen frågar jag varför de inte slår mig. SLÅ MIG SÅ ATT JAG HÅLLER KÄFTEN DÅ, skriker jag. men ingen svarar och ingen slår. Och jag håller inte käften.
Jag pratar tills det inte längre kommer ord, bara ljud. Oljud. Jag äcklas av min egen röst, mår illa av mig själv. Försöker tömma mig på allt det vidriga som är jag. Skriker, gråter och stoppar fingrarna i halsen. Två vingliga tonåringar med utsmetat smink skyndar förbi i alldeles för höga klackar. Vettskrämda ögon som avslöjar vad de tänker; är det där vi om några år, är det där vad pulserande städer gör med en?
Klick klack klick klack. Ljudet ekar bort och jag faller ihop på kullerstenen. Regnvåta stenar mot solbränd hud. Det kalla mot det varma. Det hårda mot det mjuka. Jag är ensam nu.
Jag knyter min högra hand och riktar ett slag rätt mot magen. Tappar andan för ett ögonblick och tänker att att tappa andan är det mest fantastiska i livet. Plockar upp en halvtom ölflaska någon lämnat kvar på gatan påväg från förfesten. Den är vapnet och jag är fienden som måste förintas. Den tar sats och träffar min panna. Ett oidentifierbart ljud som inte liknar något annat jag hört studsar mellan husväggarna. Hundratals skimrande gröna glasskärvor och flisor faller till marken. Ansiktet blir vått av en blandning av färskt blod och avslagen öl. Jag slickar mig om läpparna och känner den fräna smaken. Jag tänker att jag har fått smaka på livet och det var vad som krävdes. Jag är tyst nu. Jag reser mig upp från min plats på gatan, fyller hela kroppen med smaken av livet och jag är tyst.
På spårvagnen hem undrar någon hur jag mår och jag svarar att hela livet finns i mig. För det gör det. Jag har livet i mig och inget kan stoppa mig.

"Jag vägrar att göra mig till en mindre person för att behaga samhället"

Tre tips till er alla:
- Spring till närmsta HM och köp denna tröja, you won't regret it.
- Lyssna på Zara Larssons sommarprat. (Ärligt, gör det -> här är det).
- Fortsätt kämpa. För feminismen, mot patriarkatet.

13.32

Ångesten är ett stort hungrigt djur i hennes mage
och utan att någon märker
äter det upp henne
aggressivt
som en elakartad tumör som hittas försent
jag är rädd att jag har dåliga nyheter
jag beklagar
och i ögonen står det ingen vågar säga högt

du är dödsdömd
av livet själv

inte ens din egen kropp orkar med dig

snälla försök
försök operera bort min ångest

tyvärr
den sprider sig fort
det är försent
din ångest har spridit sig till
hjärtat,
själen,
sinnet,
din ångest har redan vunnit

du är dödsdömd
av livet själv


Fina saker just nu:

- Jag har haft tid att läsa flera böcker, bland andra Drömfakulteten, Nu vill jag sjunga dig milda sånger och Vill ha dig så illa. Läs dem.
- Klassisk morgon i P2.
- Om en vecka kommer min bästa vän som jag inte träffat sedan i julas. Längtar så att jag nästan spricker.
- Har tittat på tredje säsongen av Orange is the new black och helvete vad jag älskar den serien.
- Har varit på glitterfestival mitt i skogen där en bland annat kunde sitta på en stubbe och spela trummor.
- Gruppkonversationer.
- Det här albumet.
- Frukost på altanen.
- Var på Putte i Parken vilket innebar picknick och parkhäng samt att stå längst fram på Beatrice Eli och Markus Krunegård. Fler gratisfestivaler, tack.
- Färskpotatis.
- Firade midsommar med mina två favoritpersoner. sisters 4ever osv.
- Min sjuåriga granne som hälsar på nästan varje dag, berättar historier om sin farfar och spelar piano för mig.
- Pelargoner.
- Köade i tolv timmar för att se One Direction/Larry live. Det var värt.
- Promenader med hund och lillasyster.
- Att bo femhundra meter från havet.
- Diskussioner om bra saker med kloka människor.
- Att det fortfarande är över en månad kvar av sommaren och fler fina saker väntar.

090715

du undrar om jag klarar mig
ja jag
(går sönder varje dag)
klarar mig
du undrar hur jag mår
jag gråter
(när ingen ser)
inte längre
du undrar något mer men vänta vad sa du jag tänkte på
(dina lockar under mitt täcke)
något annat
jo hur går det på jobbet?
jo tack jag har
(glömt att gå dit de senaste månaderna)
fått fast tjänst nu
men du, jag har
(inte kommit över dig, jag behöver dig mer än nånsin, jag ger dig mitt liv, du får allt jag har)
en paj i ugnen
du säger att självklart, du förstår och lämnar min tröskel
vänta 
ropar jag
du stannar
(gå inte. stanna. stanna här hos mig.)
hälsa henne.
du nickar och ler
jag stänger dörren
och allt jag vill är att försvinna
så som du försvann ur mitt liv
men jag är kvar
(och du är allt jag har)
ensam kvar.

turn your magic moments on, I believe they showed the best of me.

Leendena är lite större, bären lite sötare och solnedgångarna lite färgstarkare. Allt är lite mer på sommaren och jag vill leva här och nu och aldrig sova för jag vill inte missa någonting.

Då faller ett stilla sommarregn

Sommaren är här, vad vädret än säger. För mig är sommar = tid att läsa. Helst vill jag läsa konstant från 1 juni till sista augusti. Detta vill jag ju såklart dela med mig av, så om ni vill ta del av vad jag läser under sommaren kan ni kika in på min profil på boktipset. Antagligen den internetsida jag är mest aktiv på under sommarmånaderna, det är där jag hänger när jag inte vandrar längs bibliotekets hyllor eller ligger i gräset med en bok i handen. Hoppas ni andra också har tid till att läsa i sommar!
 
(Rubriken är från en av mina favoritböcker, Igelkottens elegans)

sista dagen

Morgonsolens strålar hittar en springa mellan de nerdragna persiennerna och öppnar mina ögon. Det första jag ser är ditt fridfulla ansikte. Du ser så ömtålig ut i det här ljuset, som att du kommer gå sönder om jag rör dig. Så jag rör dig inte, inte heller säger jag något. Jag låter dig fortsätta sova och funderar över vad som kommer hända när du vaknar.
På ett skrynkligt lakan ligger din nakna kropp millimeter från min. Dina andetag når min bleka hud och jag tänker att såhär nära har du aldrig varit. Gårdagens alkohol har lämnat vårt blod och jag är rädd att du kommer ångra dig när du vaknar, att du inte vill ha mig i nyktert dagsljus. Så jag låter dig sova. För jag vet att verkligheten kommer komma ikapp oss när du vaknar och vi hör inte hemma i verkligheten, vi hör hemma där ingen kan nå oss. Med tanken att jag vill stanna i detta ögonblick föralltid, stänger jag mina tunga ögonlock och faller i sömn till ljudet av dina andetag.
När jag vaknar igen är du borta.

Om

Follow


Skriver sånt som är på riktigt, sånt som är på låtsas, sånt jag känner, sånt andra känner och ibland skriver jag inget alls.


skriv gärna något: embla_rosa@hotmail.com


RSS 2.0